Halva veckan har redan gått och jag har verkligen inte fått gjort så mycket som jag borde ha gjort. Och nu är det inte det att jag inte vet att jag borde göra saker och ting tidigare, jag är mycket väl medveten om det, men det finns nog en sadistisk del av min hjärna som gillar att jag plågas i slutet i alla fall. Finns det inte tillräckligt med press så kommer det inte allt för mycket ut ur min hjärna. Ska strax iväg till Sara, vi ska ha ett försök till pluggkväll och hoppas på att man ska bli inspirerad nog av att vara nära andra som gör samma sak. Hoppas på det bästa. Imorgon kväll lär det bli fart på mig i vilket fall. Och på söndag.