Har börjat min morgon med att titta på veckans avsnitt av One Tree Hill. Säsongsavslutning och sista avsnittet med Peyton och Lucas. Det kändes lite samma som med sista avsnittet i säsong 4, det kunde lika gärna varit det sista någonsin så som det slutade. Ett underbart slut verkligen. Behöver väll inte ens tillägga att jag grät som en tok genom nästa hela avsnitten, så som det ska vara när det är ett bra avsnitt ;).

Det kommer inte bli lika bra till nästa säsong utan 2 av de viktigaste personerna men jag är för girig efter mer av serien i sig att jag inte kommer kunna låta bli att längta tills det börjar igen och sen titta slaviskt även om jag inte tycker det är lika bra som förr. Har jag väl börjat med en serie har jag svårt att släppa den.

Nu ska jag gå och göra mig iordning innan jag ska åka iväg och möta Emmy vid tåget. Ska se om jag kan övettala henne till en fika på Espresso house, är sjukt sugen på en Frapino :)

Fixade för skoj skull till mig de 5 första avsnitten av Sunset Beach häromdagen. Serien är verkligen nostalgi för mig och jag minns hur insatt man verkligen var, och hur dålig serien egentligen är. Något man visste mycket väl, men kunde bara inte sluta titta. Kollade på de 2 första avsnitten igår kväll. Jag minns inte ens att jag sett dom innnan, eftersom jag inte såg serien från början, men visste mycket väl vad som skulle hända. Och jag förstår verkligen hur man kan bli så fast i det. Bara efter dessa två avsnitt vill jag se mer, veta mer om karaktärerna osv.. Trots att jag redan vet allt som ska hända, har sett det innan och kan utan problem säga vem som kommer dö och vem som komma bli tillsammans med vem. Det är verkligen som en jäkla drog. 

Sen satt jag ju med andan i halsen när jag kände igen mig. De spelade ju som sagt in i Long Beach, CA och där var jag tidigare i år, enbart för att förverkliga en barndomsdröm. Då tyckte jag inte att det såg ut så som jag mindes från de jag sett på tv, men igår såg jag det verkligen. Visst att de numera har byggt ut piren en del och gjorde en gångbana på ena sidan av piren ner i sanden som inte var där då, men det är samma ställe.

Nu ska jag sluta tönta mig och gå in i duschen. Min hemmagjorda hårinpackning har suttit i snart 1½ timme, så det är väll dags för den att sköjas ur.

Har spenderat halva dagen med att kolla på resten av OTH säsong 5. Mycket som jag glömt sen jag såg det första gången, så mycket underbara känslor som kommer tillbaka av att se det igen. Spelar verkligen inte roll hur många gånger jag ser det, det går inte att misslyckas eller bli missnöjd med ett avsnitt.