Är nog sämre än någonsin på att uppdatera bloggen under sommaren. Det blev fullt upp när jag fick besök, och sen åkte vi iväg till Ohio och jag kollade inte ens mailen på nästan en vecka. Det kan väl även sägas att den, och allt annat online, blir inte kollat mer än 2-3 gånger i veckan. Och då är det oftast mail och facebook som får sig en snabbis. Så jag ber om ursäkt för att jag inte har någon som helst koll på vad som händer i någon annans liv för tillfället. Men sen så blir det ju faktiskt mer att prata om sen när jag kommer hem ;)

Förövrigt var Ohio underbart. Önskar verkligen att Thursday och Dana bodde i Sverige, eller åtminstonde i Chicago så jag kunde spendera mer tid tillsammans med dom. Det var även kul att se ytterligare en del av Usa, och kunna lägga till ytterligare en stat till de besökta. Nästa vecka blir det tre stycken till när vi åker till Colorado i en vecka. Även det ska bli kul att se. Naturen ska ju vara helt fantastisk.

Nu blir det till att läsa lite innan det är dags att släcka. Har ställt klockan för ett tidigt träningspass så jag hoppas jag kan somna i en ganska okej tid ikväll :)

Idag köpte jag en ny leksak :D

En Nook eReader så jag kan bära med mig alla böcker jag läser på nätet och inte behöva leta efter dom igen. Än så länge är det bara bra saker. Den är mindre än datorn så den är enkel att ta med, men större är skärmen på telefonen. Visserligen har jag inte haft några problem med att läsa på telefonen men visst är det bättre för ögonen att ha lite större text och skärm att se på. Dessutom går den att läsa på i direkt solljus vilket mobilen och datorn definitivt inte kan. Har dock inga planer att ta med den till stranden, att få sand i den är inget jag vill ha.

Imorgon bär det av ner till stan för att träffa Malin, Karin, Eric och Ludde. Det kommer en fin dag :)

Veckan försvann fort. Det hanns med en hel del träning, första utflykten till stranden, tandläkarbesök, hockeyträning och en playdate. På fredagen var jag nere i stan och shoppade lite. Var tvungen att ha ett par nya träningsbyxor eftersom mina andra ramlar ner. Hittade även lite annat kul så det var en lyckad tur. Igår blev det även ett biobesök, vi såg Transformers 3. Jag ville se den enbart för att delar av den är inspelad i Chicago, och för att jag såg delar av seten förra året när jag var här. Måste dock säga att den är bra rent tekniskt sett, men det är verkligen film jag vill se igen om man säger så. Marcus satt bredvid och grät som bara den när han trodde att alla de goda transformers dog. Han har verkligen ärvt sina tårkanaler från våran sida av familjen. Jag och Helen sitter ju och blinkar titt som tätt när vi ser på tv.

Det är långhelg den här helgen. Imorgon är det 4 Juli, och de mesta är stängt och Helen är hemma. Sen ska barnen iväg på basket camp halva dagarna i veckan, så jag har förmiddagarna för mig själv. Jag väntar mest på att nästa helg ska komma, för då kommer Malin och Karin! Och deras respektive då. Det ska verkligen bli kul, och speciellt våran resa till Ohio för att hälsa på Dana och Thursday.

Nu ska jag gå och se om Helen behöver någon hjälp med middagen :)

Veckan har gått förbi fort, med ganska kallt, regnigt och molnigt väder, och vi har inte gjort speciellt mycket. Helgen är snart slut den med, gårdagen mer eller mindre flög förbi och resten av idag kommer göra likadant. Dessutom har det varit fint väder både igår och idag. Jag har legat ute och solat ett par timmar och har kommit en bit längre bort från att vara kritvit. Armarna speciellt har fått en fin brun ton i sig. Hoppas resten av kroppen kommer ikapp snart också.

Igår bar det av ner till Grant Park och Taste of Chicago. Eller okej, jag gick inte dit för själva festivalen utan för Empires.  Jag tyckte att de var bra nära perfektion redan för två år sedan, men wow, dom har verkligen utvecklats och är ännu bättre live än vad de var då. Fick gåshud under I Want Blood för att Sean's röst var så fantastisk. Är verkligen glad att jag får se dom live åtminstonde en gång till i sommar.

Efter konserten träffade jag Nikki, som jag pratat med på nätet, och vi hade sagt lite löst att vi kanske skulle ses i sommar men sen har jag inte riktigt kommit så långt som att skriva till henne igen. Men jag kände i vilket fall igen henne, och tog mod till mig och gick fram och prata lite. Visade sig att hon, och hennes kompis, var super trevliga och vi hängde tillsammans i ett par timmar.

Ikväll blir det Jon Walker, före-detta medlem i Panic! at the Disco och The Young Veins. Även fast jag inte är så förtjust i hans solo musik, så har han ändå varit med och skapat ett av mina favorit album. Plus att Young Veins inte var fy skam heller. Nikki ska gå hon med, så vi ska ses innan och käka middag och sen gå på konserten. Ska verkligen bli kul med sällskap.

Det är samma sak som förra året, internet uppkopplingen är jätte seg, om den ens är där, så att bara gå ut och kolla mailen är ett helt projekt. Msn går knappt att koppla upp, och när jag väl blir inloggade loggas jag ut lika fort, så det kommer inte funka att prata med mig där heller. Dropboxen tar evigheter att synca minsta lilla fil, Skype kan man ju också glömma.

Annars är det bara bra med mig. Det heta vädret som var när jag kom försvann lika fort igen, och det regnade i ett par dagar och har varit ganska kallt. Idag är det dock lite sol, men ganska kyligt ute. Panic! var självklart underbart, även om det verkligen inte är lika kul att gå själv på konserter. Jag hade en jätte bra plats som gjorde att jag kunde stå och stirra på Spencer hela tiden ;).

Resten av veckan har jag inte gjort så mycket, mest varit hemma och kollat på matlagningsprogram. Gick till Target i torsdag och jag tror aldrig jag gått ut därifrån och handlat för så lite pengar som jag gjorde. Igår var vi på Ikea och idag har jag och Helen varit en sväng på Kohl's och kikat lite. Veckan som kommer är inte mycket mer spännande heller. Har inget inbokat förrän den 25e då det blir Empires :D

Kanske dags för en uppdatering igen. Dagarna har bara sprungit iväg den senaste veckan, precis som jag misstänkte att dom skulle göra. Så nu är det officiellt sommar. Igår kunde jag kanske sträcka mig till att vädret höll med, och var på väg i rätt riktning, men idag ska det åter igen vara kyligt så det är väl inte direkt så sommrigt just idag. Solen lyser i alla fall, och det är ju absolut en fördel.

Slutet av förra veckan spenderade jag mest med att skriva klart uppsatsen tillsammans med Bojana. Det blev en del frustration i slutet när delar av den inte ville göra som vi ville, haha. Visade sig dock sen att dom delarna var det som våran handledare gillade bäst. På söndagen var det kalas och mors dag firande hos mamma, vilket var väldigt trevligt. Måndagen och tisdagen innehöll heldagar i skolan med presentationer, en del som var sjukd tråkiga. Våran presentation gick dock över förväntan. För första gången någonsin var jag inte ett nervöst vrak innan, och lyckades hålla nervositeten borta under hela presentationen. Kanske ligger nått i att övning ger färdighet? Gårdagen avslutades med fika på Strandgatan och sedan Pirates of the Carribean 4 på bio.

Idag är det mindre kul med en omtenta men det är inte mycket att göra åt. Kvällen blir betydligt roligare eftersom jag ska åka till Göteborg och träffa Malin och Karin. Har inte sett Karin sen i februari, så det ska bli extra kul. Dessutom har det varit en hel månad sen jag pratade med någon om Panic som inte sa åt mig att sluta efter bara ett par minuter ;)

Nej nu blir det lite att äta innan jag beger mig in till skolan!

...egentligen vill jag bara lyssna på Panic! medan jag grejer här hemma men eftersom mina dumma, dumma tvångstankar inte tycker om att ha ospelade låtar i mitt itunes, måste jag lyssna på det som inte är spelat än. Och det är många låtar fortfarande. Verkligen en baksida med att ha ny dator och stor musik bibliotek. Och jag är mycket väl medveten att logisk sett så finns det ingen anledning att inte kunna ha ospelade låtar, men det känns bara så fel. I bland hatar jag verkligen min hjärna...

Idag känns det som om det har gjorts en del framsteg på uppsatsen, vilket alltid är positivt. Jag åkte hem till mamma imorse för att komma hemifrån och inte bara sitta i soffan hela dagen och troligen inte få gjort tillräckligt mycket. Istället satt jag vid köksbordet typ hela dagen, haha. Är nog dock bättre än min soffa i vilket fall. Kom hem strax efter 6, och sedan dess har jag hunnit med att koka lite rabarber- och jordgubbs sylt/marmelad. Första försöket och jag tyckte det blev helt okej. Råkade nog ha i lite väl mycket socker för min smak. Tror dock att många andra inte skulle hålla med, utan istället tycka att den är sur. Men den duger fint att göra gröten lite lyxigare på morgonen ;)

Nu blir det veckans avsnitt av American Idol, och troligen ett avsnitt av Gossip Girl. Är så efter med nästan alla serier. Får ju börja någonstans.

Har varit lite nostalgisk idag, och läst igenom gamla inlägg i bloggen. Hittade till och med ett från Maj 2008 där jag hade lagt upp en youtube-video med That Green Gentleman av Panic. Har för mig att det var enda låten jag gillade från Pretty.Odd. då, och sen kom jag inte igång med att verkligen uppskatta dom förrän typ 8-9 månader senare. Efter det var det kört, haha.

Tror att början till nostalgin kom av att jag kollade på American Idol i morse, och en av deltagarna sjöng Don't Stop Believing, och jag kommer nog aldrig kunna höra den låten utan att översvämmas av känslor, och skulle nog utan problem kunna börja gråta. Minnet är för mäktigt för att jag ska kunna stå emot. Det ögonblicket var oförglömligt. Inte idag alltså, utan en annan gång. De som känner mig vet nog redan vad jag pratar om ;)

Annars har jag inte gjort mycket produktivt idag. Flyttat runt lite möbler, diskat, och mest plockat upp här hemma. Och haft Irsa här för lite mini-marathon av True Blood. Hon har bara ett avsnitt kvar innan hon sett hela serien. Har bara tagit ett år att komma igenom tre säsonger. Bra att hon blir klar nu innan fjärde säsongen börjar iaf ;)

Nu ska jag hoppa ner i sängen och sova!

Börjar känns så där igen att jag uppdaterar för att uppdatera. Efter jag varit iväg hade jag en anledning att skriva, och behövde skriva av mig, men nu är det ganska ointressant och dött igen. Kan säga att det var verkligen kortversionen jag skrev om resan, för jag skrev en i communityn för fans som var över 6000 ord, hurm.

Igår var det pluggande hemma hos Bojana, rabarberpaj-fika hos mamma, och dator fixande hemma. SEn var dagen slut. Den gick fort. Upptäcker nu att idag har också gått förbi fort. Klockan är redan efter 7, och jag känner inte som om jag gjort speciellt mycket.

Gjorde en ordentlig städning imorse, hade inte dammsugit på lite väl länge, och sen blev det mer datafixande. Har hunnit med att skriva lite på uppsatsen, och se på Glee och 90210. Har mycket att komma i kapp med efter resan, och innan dess också för den delen. Men det kan ju vara bra att ha något kvar till sommaren med, i fall jag blir sugen på att se på tv då. Brukar dock inte hända direkt.

Imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Lite mer skrivande, men annars rätt så dött. Någon som vill hitta på nått kanske? :)

Det här inlägget har möjlighet att bli hur långt som helst, men jag ska försöka göra det konsist och inte låta det bli för insnöad på detaljer som ingen här egentligen orkar eller vill läsa.

Resan som en helhet har verkligen varit fantastisk! Från att alla resor mellan städerna, både med flyg, tåg, och buss, har gått så smidigt och enligt tidtabeller, till alla nya människor vi träffade. Och framför allt konserterna. Men det är väl lika bra att börja från början :)

På fredagen kom vi till Edinburgh och hittade utan problem hem till Anna. Under helgen blev det massiva mängder av fangirlande, och Anna är minst lika trevlig i verkligheten som online. Vi gick även runt en hel del i stan och kikade. Fantastisk arkitektur. Kändes som jag gick runt i ett Merlin avsnitt, dock något moderinserat, haha. På måndagen bar det av mot Glasgow och konsert nr 1. Anna var precis som jag var innan m&g i London i februari; mycket nervös och gick mest runt med ett konstant leende. Jag var dock inte speciellt nervös innan, vilket var mycket konstigt, men sen när vi väl var där så pirrade det allt lite. Dock var det mycket kortare den här gången, för vi fick inte prata med dom lika mycket, men jag är rätt nöjd med att bara få träffa dom igen. Brendon kände till och med igen mig. Blev ett mycket bättre kort än i London, så den här gången tänker jag faktiskt lägga upp det här.

Konserten i Glasgow var fantastiskt bra! Stog mer eller mindre längst fram, och att se Brendon scenspråk så nära var verkligen en upplevelse i sig. Showman ut i fingerspetsarna, och en tendens att kläcka ur sig grejer som är grymt opassande men väldigt roliga. Efter ungefär halva showen var jag tvungen att backa bak för det var så sjukt trångt, och ett gäng 14-åringar stog och slog mig i huvudet och i revbenen. Men man såg väldigt bra längre bak också, och man behövde inte trängas lika mycket. Efteråt sa vi hej då till Anna, och gick till vårat hostel som var super bra.

Tisdag morgon bar det av mot Birmingham med tåg. När vi kom på så såg vi en grupp med tjejer vi kände igen från m&g dagen innan. Visade sig att dom också skulle resa runt, och vi spenderade mer eller mindre hela resan med att fangirla. Tydligen hade inte alla lika roligt som oss, eftersom två äldre damer och en äldre man, flyttade från vår kupé ganska snart efter att vi åkt iväg. Vi hade roligt i alla fall.

På väg till hostellet i Birmingham tog vi en genväg genom ett enormt shopping center, där vi hittade en Forever21! Passade utmärkt eftersom jag behövde en ny överdel inför kvällen och m&g foto nr 2. Hittade en top jag tyckte fick duga, men som jag sen kom att verkligen gilla. Vårat hostel var även här mycket bra, och låg perfekt, precis runt hörnet från stället där konserten var. Dagen m&g var inte lika innehållsrikt med konversation, trots att jag egentligen hade massor att säga. Men dom har en tendens att le mot mig, och då försvinner min hjärna ganska fort, och jag tappar tråden totalt. Kortet härifrån är dock inte lika bra, även om Spencer ler på det (♥) så det får inte komma upp. Och jag har inte redigerat det heller.

Den här konserten spenderade jag och Malin uppe på balkongen, med bästa utsikten någonsin. Det var mer eller mindre längst fram, utan att behöva trängas + att det var en bit upp så man verkligen såg hela scenen. Detta tack vare Zack, Panic's säkerhetsvakt, som fixade in oss där fast vi egentligen inte hade biljetter dit. Enligt Malin satt jag med hearteyes och kollade på Spencer mest hela konserten. Är nog ganska sant, haha. Han är en sådan fantastisk trummis, vilken teknik alltså. Ytterligare en underbar show.

Ytterligare en tågresa stog på schemat på onsdag förmiddag, den här gången till London. Återigen hade vi sällskap av de andra tjejerna dit. Jag och Malin gjorde inte speciellt mycket timmarna innan vi träffade de andra utanför arenan. Sen satte vi oss på en pub intill, och sen kom killarna vi träffade sist i London och joina oss. Vi försökte missa förbandet den här gången, eftersom dom var så fruktansvärt dåliga och två gången var tillräckligt att se och höra dom. Det gjorde vi dock inte, för självklart var dom försenade och spelade 10 min senare än de andra dagarna.

Sen kämpade vi oss in i publiken och jag och Andy hamnade till slut 3-4 personer bak från räcket. Dock hade jag bara långa personer framför mig så jag såg ingenting nästan. Publiken var i ren allmänthet helt galen. Jag fick ganska snabbt en armbåde i ögat som slog ut min lins, så jag såg ingenting på ena ögat, det var folk som crowdsurfa och jag fick några sparkar i huvudet. Sen tryckte alla på någon fruktansvärt. Jag tyckte det var illa ibland i Glasgow, men det var ingenting mot London. Andy stog och höll fast mig för att jag inte skulle ramla eller bli totalt bortknuffad från honom. Sen tyckte Brendon att det var en bra ide att kasta sig ut i publiken också. Han landade på mig. Eller hans rumpa hamnade på mitt ansikte. Det må vara en fin rumpa, men jag vill helst inte ha den i mitt ansikte. Alla tryckte ju då på ännu mer, för att de ville åt Brendon, så jag blev mer eller mindre nedtrampad för att jag ramlade. Andy, som tur var, kunde lyfta och dra bort mig lite från det värsta. Efteråt hade jag ont överallt, och smällarna jag fått på revbenen i Glasgow hade fått nya kompisar och de gör fruktansvärt ont nu. Finns goda chanser att jag har en spricka, för satan vad det känns.

Så på det stora hela var London showen den sämsta utav de tre, men det var verkligen inte en dålig show. Hade jag bara sett lite mer hade det varit mycket bättre, för själva showmässigt så var det tydligen fantastiskt. Enligt mig var Glasgow bäst, och sedan Birmingham. Men hela resan har verkligen varit fantastiskt. Tjejerna vi träffade var verkligen super trevliga, och vi ska absolut hålla kontakten.

Nu är det svåra att ha tålamod till den 8 Juni och showen i Chicago. Håller tummarna för ytterligare ett m&g då ;)

Jag är nästan helt färdigpackad. Tror det enda som ska ner är plattången och ett linne som fortfarande hänger på tork. Känns som jag är ute i ovanligt god tid, för det är över en timma kvar innan jag ska hoppa på bussen mot Göteborg, och jag ska bara torka och platta håret, något som tar max 15 minuter. Det är väl så det går när man vaknar en halvtimma innan klockan ska ringa.

Trodde aldrig jag skulle somna igår, men det gick ganska lätt i alla fall, och imorse hade äntligen mailen med m&g infon kommit, vilket var största anledningen till varför jag kanske inte skulle kunnat somna. Gillar inte att inte veta detaljer och sånt i förväg, och speciellt inte när jag inte är helt 100 på hur det kommer vara med internet den närmsta veckan. I helgen är det nog inga problem, när vi bor hos Anna men sen är det nog ganska kört.

Helgen är annars ganska obokad. Ikväll blir det ut till någon pub i Edinburgh i alla fall. Imorgon pratade jag och Malin om lite shopping, men annars inte mycket. men på måndag kör hela kalaset verkligen igång när vi drar vidare till Glasgow och sedan Panic! at the Disco på kvällen. Och sen upprepar vi proceduren två dagar till fast i Birmingham och London :D :D :D

Kommer vara helt slut när jag kommer hem, men det kommer vara så värt det. Är så exhaterad att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Nej, nu får jag väl gå blåsa håret istället för att sitta här och babbla :D

Det känns som om hela den här veckan är en enda lång nedräkning.
     Måndag är snart slut - en dag närmare Fredag.
          Tre dagar kvar.

Finns mycket jag borde fokusera mer på nu innan resan, så att jag kan verkligen njuta av den och inte behöva känna mig stressad av allt jag måste göra sen efteråt. Dock försvinner jag allt för lätt bort i hjärnan, och låter tankarna glida in på det den verkligen vill istället. Visserligen har biblioteket varit stängt nu under långhelgen, så det finns ju det som ursäkt för att jag inte kunnat samla material än.

Känns även som att mina nära och kära tror att det kommer kännas bra att jag äntligen får gjort den här resan, så de slipper höra på mitt tjöt. Synd att säga att det inte kommer försvinna. Istället kommer jag bara vilja prata om den, ge detaljer som ingen är intresserad av, och det kommer nog inte räcka med en gång. Sen har jag även Chicago att fortsätta med sen. Där finns ju också en Panic! at the Disco del att se fram emot ;)

Imorgon blir det utflykt hem till Bojana. På förmiddagen står det film och kaffe på schemat, tror jag i alla fall. Ska enligt väderleksrapporten bli mulet och mycket kallare, så det känns okej att sitta inne ett par timmar då.

Igår var det min födelsedag, och jag fyllde 21 igen ;)

Blev lite firande på förmiddagen tillsammans med familjen. Jag bakade en del på fredagen, som blev av varierande kvalité, och sen blev det björnbär och choklad paj igår morse innan alla kom. Det var i vilket fall trevligt att ses, det är sällan vi gör det allihopa.

Eftermiddagen bestog mest av att jag var uttråkad och satt och hängde på datan innan Irsa kom och vi begav oss mot Vänersborg. Är förvånad att vi lyckades hitta till Folkets Hus på första försöket, efter att jag bara kollat på vägbeskrivningen på datan lite snabbt. Shan Atci stog för kvällens underhållning, och visst var han rolig, men Magnus Betnér är verkligen mycket bättre. Sen tog väl kvällen en mindre fin tur, när Irsa gömde bort att hon gett Bojana nycklarna till sin bil, och hon åkte iväg mot Trollhättan med dom. Vi fick inte tag på henne förrän dom var i thn, och det hela slutade med att jag och Irsa stog ute och frös i 45 minuter innan hennes mamma och pappa kom med extra nyckeln.

På det stora hela var dagen lyckad. Ingen storslagen utgång eller fest, men det har jagnog aldrig ens gjort på ming födelsedag. Jag ska fira ordentligt i UK istället när jag njuter av min present till mig själv ;)

Det fina vädret försvann snabbt och nu har det regnat i två dagar. Verkar dock bli bättre imorgon, något jag verkligen hoppas på. Är inte alls kul att vara i mitten av april och fortfarande frysa som en tok så fort man går ut. Idag var jag hos Bojana hela dagen. Blev mestadels pluggande. Fast med många pauser imellan. Klart blev det i alla fall och det är huvudsaken.

Jag hade mig en uppenbarelse hos Bojana också. Har varit helt inställd på att det inte blir någon Starbucks förrän jag kommer till Chicago, och hade helt glömt bort att både Skottland och England har det med. Trots att jag inte är lika besatt av just Starbucks numera, så kan jag inte hjälpa att var grymt sugen på en Coffee Light Frappuccino. Och när jag kom fram till detta insåg jag att det bara är 15 dagar kvar tills det bär av mot Edinburgh. Ganska nära trots allt.

Det är samma med Chicago. Bara 54 dagar kvar idag. Känns som om tiden redan flyger fram och jag har knappt ens hunnit tänka på att jag ska åka. Men det har ju sina fördelar det med. Att inte gå och vänta och räkna, som jag alltid gjort innan, utan bara helt plötsligt är det dags. Tiden får ju dock inte försvinna för fort, måste ju hinna med och köpa saft ;)

Men som sagt, Skottland, England och Panic! at the Disco är först.