Snubblade in på All Time Low i spellistan i iTunes. Sena kväll från förra vintern kommer upp i minnet. Även tidiga morgonar på bussen till Dingle och praktiken. De var del i räddningen från förra höstens panik och ångest. Underskattade på många plan, vilket är synd. Första inlägget från i år var dessutom videon till "Weightless", med tanken på att det var min låt i år. "Maybe it's not my weekend, but it's gonna be my year." Och den har spelats flitigt, och vid det här laget är det väl mer en betingad reflex att jag mår bättre när jag hör den. Som att seratonin produceras redan vid första tonen ;)